Utvärdering från Skara

Det kom en utvärdering från Västergötlands museum på posten i förra veckan. Pedagogulrika hade sammanställt synpunkter från besökare och personal och att det varit positvt att ha utställningen där verkar alla vara överens om. Några saker som personalen tyckte att man skulle tänka särskilt på inför en eventuell ny utställning för de minsta var att det är viktigt att tänka på var utställningen placeras i museet och att man är medveten om det merarbete en sådan utställningen kan ge.
Jag har också tömt gästboken på alla kommentarer och här kommer prov på hur de såg ut:

Vi var här (mamma, Rasmus 4,5 år och Alva 1,5 år) och tyckte det var roligt att upptäcka alla små och stora saker. Lagom stort och lugnt att hinna prova och känna på alla smågrejer, spela och prova kläder.
Vi ser gärna att det blir mer sån´t här!!

Jag har haft jättekul här idag med mamma o pappa! Bäst var klockorna som lät så fint, spegeln o alla lådorna. Men allt var kul o lagom svårt för mig. Jag kommer nog tillbaka!
Agnes 15 månader

Astrid 6 mån hade jättekul här. Roligast var lådorna hon kunde dra ut.

Hampus och mormor var här. Toppenskoj tyckte vi!

Hampus och mormor är här igen. Hampus provar allt!

Tack och hej, leverpastej
Det var jättekul!
Ruben 2,5 år

Många låter barnens röster höras i gästboken och det gillar jag!

Jag har glömt bort Korczak!

I fredags var jag på en föreläsning med Lars H. Gustavsson på Backa Teater i Göteborg. Han talade om Barnkonventionen med anledning av att det var 20 år sedan som FN antog den som en av sina konventioner. Han pratade en hel del om bakgrunden - han var ju själv med och arbetade fram den under 1970-talet, som Rädda Barnens representant - och jag insåg att jag har glömt bort att lyfta fram de gamla barnrättskämparna när jag pratar om Kan själv!. Janusz Korczac som lyfte fram de allra minsta barnens rätt att också få höras och synas, Ellen Key som ansåg att vuxna skulle hålla sig i bakgrunden och "bara" agera stödjande i barns lärande, A.S Neil och Mirjam Israel som båda litade på barnets egen förmåga att söka kunskap.
Lars H. Gustavsson menade att vi idag är i en tid när barnets rättigheter inte är så självklara längre och det känns ju lite pessimistiskt men är på ett sätt tyvärr sant - även i den här intresserade och barnengagerade publiken kom det funderingar kring att "det pratas bara om barns rättigheter, har de inga skyldigheter?".
Jag tror mycket handlar om att vi måste börja använda Barnkonventionen som ett verktyg, praktiskt, för att förstå hur den är tänkt att fungera och inse att också vi vuxna är vinnare om den används på rätt sätt.
Det var en väldigt bra föreläsning av en människa med så lång erfarenhet av barn och deras rättigheter, väl värd att lyssna på.

Lite rapporter från Skara

Pratade med pedagogUlrika för ett par dagar sedan om hur det går för Kan själv! i Skara. Och det verkar gå riktigt bra - besökare kommer ända från Skövde, Hjo, Lidköping och så Skara förstås. Det är förskolor på förmiddagen och barn med föräldrar på eftermiddagarna. Roligt att höra är att dagmammorna är flitiga besökare - de slår sig samman och går ett par stycken och hjälps åt med barnen. Det är det som är så härligt med de vuxna som jobbar med de minsta barnen, de hittar alltid lösningar och ser oftare möjligheterna istället för problemen.
Kul är också att höra att en del barn stannar länge på onsdagarna då museet har kvällsöppet. Då görs de färdiga för sängen och undersöker utställningen i pyjamas det sista innan de går hem. Många upptäcker också museet, andra utställningar , caféet och deras verkstad. Hoppas att en del fortsätter att komma dit även efter att Kan själv! har försvunnit därifrån.

Föreläsningar i Hjällbo och Kungsbacka och besök på Kulturhuset Fyren

I veckan har Kan själv! och jag deltagit i kursen "Reggio Emilia-ett förhållningssätt i arbete med barn och ungdomar" som Borås Högskola ger för förskolepersonal i Hjällbo och Kungsbacka. Kändes lite högtidligt att få vara med i ett sådan´t sammanhang. Intressanta diskussioner om barnsyn och förändringsarbete och att bli ifrågasatt när man "bara" ÄR med barnen.
En rolig berättelse från en förskola efter att jag berättat om vårt lutande plan - "vi har en handikappramp utanför vår entré och där är våra små barn nästan hela tiden när de är ute". Kloka barn - en handikappramp har ju precis lagom lutning, bredden och är inte särskilt hal.

I Kulturhuset Fyrens konsthall i Kungsbacka kommer Kan själv! att stå väldigt fint. Ett bananformat rum med mycket fönster från golv till tak och ett härligt trägolv. Fick idéer om att göra något utanför som talar om att Kan själv! finns där. Vimpeln i större storlek kanske - vi får se.

Intensivt på Västergötlands museum

Då var Kan själv! på plats i Skara på Västergötlands museum och vi har haft några intensiva dagar som kan sammanfattas så här:

Omhändertagande från museets snickeri

Inbokade barngrupper redan första dagen

Personalvisningar

TV och tidningsintervjuer

Nyfikna barn och nöjda föräldrar

Engagerade museipedagoger

Kan själv! är lite som en stadig fiskebåt som puttrar på, envis och säker på färden, eller som en trygg arbetshäst, jag vet vad jag kan förvänta mig av den.

Alltid lika kul att se personalens reaktioner på visningarna när de får gå ut i utställningen:

åhh, skratt, alla kryper in överallt, fotoblixtar som viner och diskussioner om vad vaktmästarna ska få i uppdrag att göra hemma på förskolorna.

Litet turnéuppehåll

Ja då var perioden i Surte, Ale kommun över och utställningen hemma under en vecka innan det blir dags för Västergötlands museum i Skara.
Mycket besök hade de haft och nöjd personal förmedlade nöjda kommentarer från nöjda barn/föräldrar/förskolepersonal.
Flera barn hade fått möjlighet att lämna sina synpunkter i Gästboken och ett nytt begrepp som dök upp där tar jag tacksamt emot - "en Nej-fri zon". Fungerar utställningen som det, så är det ju toppen!

Seminarium på fredag

Nu på fredag kommer Kan själv! att vara med på seminariet om Barns rätt att vara delaktiga i kulturskapande som arrangeras av Kunskapscentrum för Barnkonventionen i VGR. Ska bli roligt och spännande att få berätta om arbetet vi gjorde inför utställningen. Det blir mest om samarbetet med barnen på Kulturförskolan men en del om själva utställningen kan jag inte låta bli att ta med och det hänger ju liksom ihop.
Tittade på den film som hemsidan Kultur:Väst spelade in i förra veckan på Glasbruksmuseet. Fick mig några goa skratt över konflikten mellan vuxnas önskningar och barnens fokus. Gå gärna in och titta på den.
http://www.kulturvast.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePageWide.aspx?id=55122

Hur blir det i Skara

När Kan själv! är färdig med Glasbruksmuseet i Surte så är det Västergötlands museum i Skara´s tur. Pratade med pedagog Ulrika igår och hon berättade att intresset från förskolepersonalen i kommunen var stort. Vi kommer att ha två tillfällen där de får komma och se utställningen och få information av mig. Ser fram emot det. Eventuellt blir det också ett tillfälle för studenter från Högskolan och från gymnasiets Barn och Ungdomsprogram.

Jag tycker om när folk tycker till

Har varit i Surte idag och mött föräldrar och barn i utställningen. inte så många som i söndags men det blev intressanta samtal, både med barn och föräldrar.

En sak jag fick att fundera över var om barnens organiserande/sorterande är planslöst eller planerat/medvetet eller omedvetet.

Tömde Gästboken på meddelanden och några lät så här:

"En jättekul utställning, vi kommer säkert tillbaka fler gånger"

"Tack för en underbar upplevelse"

"Kul utställning! Bra att det satsas på även de minsta. Så att barn "lär sig" att museum är roligt att gå på (:"

Jag gillar tecknen kring "lär sig", jag skulle hellre vilja säga "känner att".

Igår fick jag ett samtal från en morförälder som hade uppmärksammat att det inte fungerade så bra med den placering som tygrören hade. Befogad kritik, för de hängde allt för nära en metallstolpe. Flyttade dem idag, så nu hänger de var för sig istället men med mindre risk för att springa in i något.

Turnéplan

Så här ser turnéplanen ut för Kan själv!

26 september – 25 oktober 2009 Glasbruksmuseet i Surte, Ale kommun
3 november – 29 november 2009 Västergötlands museum i Skara
12 januari – 25 februari 2010 Borås Konstmuseum
2 mars – 30 mars 2010 Melleruds bibliotek
13 april – 6 maj 2010 Mimers hus i Kungälv
11 maj – 30 maj 2010 Skene bibliotek i Marks kommun

och den går att hitta på Västarvets hemsida, Utställningen kommer
http://vastarvet.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=29204

Barn och föräldrar i Surte

Igår hade jag förmånen att få vara med när en grupp barn och deras föräldrar besökte Kan själv! Jag berättade om bakgrunden till utställningen, hur vi fick idéer och synpunkter från barnen på Kulturförskolan här i Vänersborg, gå gärna in här och läs rapporten från det arbetet http://vastarvet.se/upload/vastarv/Dokument/Förstudie-Kansjälv.pdf
Tillsammans med föräldrarna fick jag se fina exempel på hur barn kan uppleva utställningen - lika roligt varje gång att se hur väl den fungerar för barnen.
En nöjd mamma och son har också lämnat kommentar här på bloggen och påpekat att det är svårt att hitta turnéplanen - ska försöka åtgärda det, tills dess lägger jag den som ett inlägg här.

Visningar i Surte

Mötte förskolepersonal i Surte i måndags. Trevligt som vanligt. En fundering som dök upp var om golvytan har någon betydelse för om barnen stannar länge inne i ett hus. I blåa och gröna huset är det ju mjuka mattor som ger ett varmt och ombonat intryck medan det i gula och röda huset är mattor av två olika linoliumkvaliteer som känns hårda och lite kalla. Vet inte riktigt om det går att få reda på hur barnen upplever det - då måste jag ju på något sätt komma förbi deras intresse/ointresse för de aktiviteter som finns inne i husen. På söndag ska jag visa och berätta om utställningen för föräldrar och barn och då ska jag se om jag kan få någon uppfattning om barnens golvupplevelser. Spännande med nya och annorlunda frågor!

På plats på Glasbruksmuseet i Surte

Nu är Kan själv! uppställd inne på Glasbruksmuseet i Surte. Allt fick plats och efter att vi trixat lite med Gravkorset och Kryptunneln så blev det riktigt bra. Det som var svårt var att golvet inte är plant så sakerna vickade och blev en klämrisk. Vi fick helt enkelt prova oss fram runt om i rummet och placera dem där det var jämnt.
Reporter Jonas från lokaltidningen var där och blev rätt engagerad i det hela, förstod helt klart syftet och tanken med utställningen och skulle komma tillbaka när det var barn på besök.
På måndag kväll ska jag dit och informera förskolepersonal.

Kan själv! har varit hemma en vecka

Förra veckan så hämtade vi Kan själv! i Lerum, en välanvänd utställning fick komma hem och vila en vecka innan det var dags för nästa ställe. Och det är det nu - imorgon åker vi till Surte och Glasbruksmuseet där Kan själv! kommer att finnas fram till den 25 oktober.
I Surte kommer jag att möta förskolepersonal och föräldrar, ska bli roligt som alltid och kanske att jag möter några gamla arbetskamrater.

Kommentar på bloggen!

Första kommentaren har ramlat in och det blev jag riktigt glad över. Har känt mig lite osäker på om någon läser den eller inte men så idag....en kommentar från en förälder och telefonsamtal från en förskola i Uddevalla där man också hade varit inne på den. Förskolan i Uddevalla, eller ja, personalen - var intresserade av att besöka utställningen, som de hört talas om, och undrade om den var på väg åt Uddevallahållet. Personalen hade varit inne på hemsidan och kollat lite och tyckte att den passade deras sätt att arbeta. Det är så himla kul att få den här kontakten med besökare/intresserade/folk helt enkelt!

Gästbok såklart

Pratade precis med pedagog Johanna som skötte bokningen av Kan själv! i Strömstad. Hon undrade hur vi gjorde med återkoppling till besökarna, hur får vi in synpunkter och åsikter från besökarna. Ja, jag har ju bloggen och min mejl och telefon som det kommer in lite på MEN varför har jag ingen gästbok i utställningen. Det enkla är ibland svårt att se - den kommentaren har jag fått från förskolepersonal när de sett innehållet i Kan själv! - och här har jag själv ramlat dit. Så nu blir det en gästbok som får följa med utställningen från och med Surte.
Nästa vecka ska jag jobba med min andra utställning så då blir det kanske inte så mycket bloggande.

Prismor och hjärtan

Förebilden till gravkorset som är med i utställningen kommer från en kyrkogård i Dalsland och står numera inne i magasinet på Kulturlagret i Vänersborg. Det är smitt och har hängande löv som dekoration. Vårat kors är gjort av tunn björkplyfa, målat med linoljefärg och har prismor som hängande dekoration. För att inte det ska gå att sticka in ett litet huvud i mellanrummen så sitter det plexiglas där. Oftast är det de allra minsta barnen som står, sitter eller ligger vid korset och känner eller tittar på prismorna. Och igår var det ett barn på 8 månader som var vid korset hela sitt besök. Det verkar som om prismorna är väldigt fascinerande. De glittrar, är hala, kalla, de har ett spännande mönster, är tunga, går att gunga, är sköna att sätta munnen mot, de är många och ser olika ut. Och de kan vara hjärtan! Ett större barn stog vid korset och samtidigt som det tog på varje prisma i tur och ordning konstaterades det att "den är hjärta", "den är hjärta", "den är hjärta".

Att byta strategi

De allra minsta barnen har en underbar förmåga att inte fastna i ett problem utan de går vidare och hittar nya strategier. Ett fint exempel på det var ett barn som besökte utställningen idag. Barnet hade minst sagt stora besvär att ta sig upp för det lutande planet, det försökte att gå upp flera gånger men ramlade varje gång. Efter en runda ut i rummet kom barnet tillbaka med en av pallarna, ställde den så att det gick att kliva upp på den, ta tag i stolpen och sedan vrida kroppen runt stolpen och så ta det sista klivet över till scengolvet och så kunde barnet skrattande åka ner.

Att skapa ordning och reda är något som tilltalar de små barnen. Jag hoppas ni ser systemet som skorna är ställda i och att alla hattar håller sig innanför pallarnas yta. Det här är gjort med omsorg och mycket noga uttänkt.

"sitta bredvid jag”

Jag har haft turen att få sitta med i dag när det varit förskolegrupper på besök i Kan själv! och att det är viktigt att ha jämnåriga kompisar omkring sig fick jag se flera exempel på.
Att titta på andra barn och sedan härma och göra likadant är ju ett sätt att lära sig nya saker:
Ett barn på ca 1 år står länge och tittar på när två andra barn åker ner på magen på det lutande planet, barnet har ett finger i munnen och håller en boll i ena handen – när de åkande barnen springer iväg så provar ettåringen att själv krypa upp och kasa ner.

Att göra samma sak tillsammans kan göra upplevelse ännu bättre:

Två barn går upp på ett av de lutande planen, de ramlar omkull med vilje och skrattar mot varandra. Två andra barn springer runt scenen samtidigt som de skrattar och en av dem säger "springer".

Det sociala samspelet mellan så här små barn är spännande att försöka förstå sig på.

Kan själv! på plats i Lerum

Då var Kan själv! på plats i Lerums kommun. Den står i Dergårdsgalleriet som är en utställningshall precis bredvid Biblioteket. Lokalen är långsmal med pelare och el på bara en sida vilket gjorde att valmöjligheterna för hur vi ställde upp utställningen var begränsade. Husen står på rad och det blev inte någon riktigt bra mittplats.

Jag blev tvungen att åka ner dagen efter bygget eftersom jag glömt överraskningsbyrån och skrinen när vi lastade. Hann precis ställa det iordning innan de första barnen med föräldrar kom. Ååå, vad mysigt - en så´n här skulle man ha i lekrummet hemma ....... Kan själv! inspirerar och ger idéer kring barnens lekmiljö, både hemma och på förskolan.

I går kväll var jag på kulturombudsträff för förskolepersonal på Borås Konstmuseum. Jag presenterade Kan själv! som kommer dit 12 januari nästa år. Jag hoppas att utställningen landade någonstans i deras minnen bland alla andra fina kulturerbjudanden de fick. Seminariet Barns rätt att vara delaktiga i kulturskapande presenterades och det konstaterades att barnen själva sällan får välja när och om och till vilka kultruevenemang de får gå till. Det är de vuxna, lärarna, förskolepersonal och föräldrar som väljer och bestämmer. Men vi får inte glömma att det är vi som producerar och köper in kultur som ytterst är de som beslutar om vad som erbjuds till barn och unga.

Möte i Borås

Oj! vilken härlig förmiddag. Vad mycker kraft och vilja det finns att förändra. Jag kände mig hemma med Kan själv! i den här gruppen där det var lätt att få förståelse för tankarna som ligger till grund för Kan själv! De andra föreläsarna var personal från några olika förskolor i Göteborg och Boråsområdet som med hjälp av Reggio Emilia filosofin förändrat sitt arbetssätt, både när det gäller förhållningssättet gentemot barnen men också inom arbetslaget eller hela personalgruppen. Intressant att lyssna på deras berättelser om hur det gått till. Vi fick också träffa de områdeschefer som köpt utbildningen. Jag kommer att återkomma till den här kursen och vad den ska innehålla. En tankvärd kommentar idag om förändringsarbete var "man får så frön och vattna lite".

Tiden räcker inte alltid till

Ja, så är det. På måndag ska Kan själv! iväg till Dergårdsgalleriet i Lerums kommun och vi hoppas att taket till röda huset kommer att hinna torka. Snickare Göran har bytt de sista ljuslisterna på det idag och så ska det ju målas med linoljefärg som torkar lååångsamt. Har sytt ett antal påsar idag, det gick åt en del i Strömstad. Smutsiga barnfötter och händer som först varit ute i regnet och sen in i Kan själv! resulterade i en hel del smutsiga påsar. En del är också helt enkelt utslitna av allt bärande, klämmande, sorterande och slängande.
Imorgon åker jag till Borås Högskola för att vara med på möte inför den uppdragsutbildning de ska ge och som jag ska vara en av föreläsarna i. Spännande och lite nervöst att ta ett kliv in i den världen med Kan själv! Men vi har ganska bra på fötterna både jag och utställningen så det ska nog gå bra. Kursen heter Reggio Emilia - ett förhållningssätt i arbete med barn och ungdomar, är på grundnivå och ger 7,5 poäng. Det är personal från Lärjedalens stadsdel och Kungsbacka kommun som ska gå den.
Att Kan själv! blir sammankopplad med den filosofi som har sitt ursprung i Reggio Emilia i Italien hander rätt ofta. Det är inget som finns med i utställningsidén alls, jag är inte ett dugg inläst på deras sätt att arbeta och har aldrig själv jobbat på någon förskola med den inriktningen. Men ordet förhållningssätt tycker jag om för det är vad Kan själv! verkligen handlar om. Ett förhållningssätt gentemot barn och då framför allt de allra minsta.

Input!

Läser den nyutkomna boken Babydrama lite från och till. Skriven av Ann-Sofie Bárány som var med om att jobba fram teaterföreställningen med samma namn som Unga Klara gav under 2006/2007. Vad kul det hade varit att få se den!

Det som gör intryck på mig är deras förarbete och den respekt de har haft för de små barnen. Deras barnsyn är verkligen en förebild för alla som möter de minsta.

Läs den!

http://www.bokus.com/b/9789173550376.html?pt=search_result&search_term=babydrama

Att vårda en utställning

Nu har vi Kan själv! inne i nästan två veckor och då ska vi passa på att ta hand om den lite extra. Jag tror att jag nämt det tidigare att det är ett stort slitage på utställningen - och det ska det ju vara - det är ett bevis på att den används och upplevs på rätt sätt - men det ger merjobb.
Under tiden som jag tvättar, syr, fettar in läder, kopplar ihop kablar och fräshar upp hattar funderar jag kring det seminarie jag ska vara med på i oktober. Temat är "Barns rätt att vara delaktiga i kulturskapande" och det är Nätverksgruppen och Kunskapscentrum för Barnkonventionen i Västra Götalandsregionen som arrangerar den. Samarbetspartners är Borås, Skövde och Uddevalla kommuner. Jag ska berätta om hur det var att arbeta tillsammans med så små barn som vi gjorde inför formgivningen av Kan själv! - ska bli kul. Tänker också visa på hur även de barn som kommer till utställningen är delaktiga. Det är ju det som är det fina med Kan själv! - barnen skapar själva sin upplevelse - det finns inget rätt eller fel - inga givna sätt att undersöka den - är jag lite kaxig om jag säger att så borde alla utställningar/kulturupplevelser vara?

Kan själv! är ute på vägarna igen...........

Sommaren är kort och det mesta av den har ju regnat bort men det är inget som Kan själv! har mått dåligt av under tiden i Strömstad. Barn har bokstavligen strömmat in på museet för att få en kulturupplevelse.

Många barn har gjort flera besök, först tillsammans med sin förskola, sedan med pappa eller mamma och så tillbaka igen med någon mor/farförälder - bättre kan inte utställningen användas.

Kan själv! har varit väldigt omtyckt och ryktet har tydligen spridit sig på campingar och i båthamnar.

Det har fungerat bra med museets egen del för de lite äldre barnen. Där har större syskon kunnat leka och läsa medan de små barnen varit inne i Kan själv!

Kan själv! säger Hej då! Strömstad och beklagar den familj som kom när vi höll på att packa och som besvikna gav sig av till leksaksaffären istället.

Möte om Kan själv!s framtid

Igår hade vi (Lena formgivare, jag och Bosse chef) möte för att prata om Kan själv!s framtid. Vi diskuterade lite fram och tillbaka och kom på en idé som känns väldigt tilltalande. Varför inte göra en ny upplevelse för de minsta, med alla erfarenheter vi har från Kan själv! - och vad skulle det bli - det får vara hemligt ett litet tag till.... Nu går jag på semester och hoppas att utställningen klarar sig bra själv i Strömstad. Pratade förresten med Strömstadsposten igår och det kommer väl säkert en artikel. Reportern var intresserad och ställde bra frågor så det kommer säkert att bli en bra artikel.

Ny plats.

Ny plats och nya förutsättningar.

Kan själv! finns nu på Strömstads museum och där kommer den att stå under nästan hela sommaren. Den är en del i deras vilja att försöka möta alla de barnfamiljer som kommer och besöker Strömstad. Förutom Kan själv! så har de gjort en egen utställning med leksaker ur deras samlingar och det blir en hörna med leksaker och böcker för de lite äldre barnen. De är väl införstådda med tanken om att Kan själv! ska vara just för de minsta barnen - att äldre syskon får något eget att göra känns bra.

Utställning står här i en mindre variant, ungefär som på Bollebygds bibliotek, liten men naggande god!

Ljuset som blivit utbytt i det blåa huset fungerade tack och lov och idag hämtade jag de sista nya ljuslisterna på ljusfirman så till hösten ska alla hus fungera.

Snabba ryck i Tanum

Så var Kan själv! packad och hemkörd (här hade det passat med en skrattande smilegubbe), gick fort idag. Målare Peter var med så jag kunde börja med att tömma madrassen direkt. Men först hade jag ett litet möte med pedagoger Ulrika och Inger från Västergötlands museum i Skara. Kan själv! ska dit i november och de var på besök för att få se den uppställd och för att prata lite om det pedagogiska upplägget. Vi diskuterade några olika förslag på målgrupper och förutom förskolepersoanl och föräldrar så skickar de ut erbjudande till Högskolan i Skövde och gymnasieskolor med Barn och Fritidsprogram. Passar mig bra - det är roligt att möta studenter som inte ännu färgats av traditioner och rutiner, ger en möjlighet att påverka och starta funderingar kring de minstas behov och kompetens.
När vi kom var det en liten kille och hans föräldrar i utställningen. De tyckte utställningen var så fin och pratade för pojken när de sa att han tyckte mycket om den och att det var så roligt att se att han klarade sig så bra själv i den.

Slut i Tanum

Ja, då var det dags att hämta Kan själv! på världsarvet i Tanum. Hoppas att den har uppskattats av förskolebarn och andra besökande barn under tiden den stått där. Glömde att rapportera lite från den sista visningen jag hade för ett par veckor sedan men det får jag göra imorgon för nu åker vi snart!

Mera visningar i Tanum.

Hade en personalvisning till igår kväll, det var en liten grupp från förskolan i Grebbestad och i kväll så kommer det bestämt kommunpolitiker och så var det nog studenter som läser till pedagogista vid Göteborgs Universitet. Ska bli spännande - lite olika kulturer hos de två grupperna kan jag tänka mig så jag får fundera lite kring hur jag ska lägga upp det.

Var förbi ljusfirman också och det verkar lösa sig. Fick med mig nya ljuslister och han var rätt säker på att vi inte hade gjort något fel vid monteringen.

Det är så självklart!

Så var Kan själv! flyttad till norra Bohuslän, Vitlycke museum i Tanums kommun. Den står fint bland hällristningar och Världsarvsförskola.

Rummet var mindre än vad jag trodde och lite klurigt med flera dörrar, väggskåp och ett "våtrum" men vi löste det rätt så bra ändå tycker jag.

Mycket fönster som släpper in ljus och det visade sig behövas för nu fungerade inte ljuset i det blåa och det gröna huset heller. Det här är rätt frustrerande och underligt - vad är det som händer med belysningen när vi plockar ner husen???? Ska ringa företaget vi köpt av imorgon och försöka hitta en lösning. Vi borde nog haft batteridrift på lamporna.

Visning på kvällen för förskolepersonal från Tanums kommun. Jag kommer alltid på efteråt att det är saker jag glömt att säga. Det finns så mycket att berätta om små barns kompetens, behov och önskemål när det gäller hur de vill ha det. Flera sa efteråt att "det är så självklart det du säger men det är så lätt att glömma det". Och visst är det så - det är så mycket traditioner och rutiner i förskolan så det är lätt att glömma bort det viktigaste och enklaste - att titta och lyssna på barnen.

Kort men intensivt i Mölnlycke!

Då var det klart i denna kommunen. Det har varit några intensiva dagar på Kulturhuset i Mölnlycke, Härryda kommun. Jag har fått möjlighet att se barn från förskolegrupper, familjedaghem och föräldragrupper uppleva utställningen och det tackar jag för. Jag lägger inte ut några bilder på barn på den här bloggen men det finns alltid så härliga spår av dem i utställningen så njut av dem:

Det slår aldrig fel - så här ser det ut nästan efter varje barngrupp som varit på besök. Saker trädda över knopparna i blå huset.

Saker vi vuxna pratat om har varit de små barnens intresse för och behov av upprepning. Det syns så tydligt med vilken njutning de utför samma sak om och om igen. Det kan till exempel vara att åka nerför det lutande planet 50 gånger i rad (jo det har faktiskt hänt under de här dagarna). Det verkar ge en trygghet och säkerhet hos barnet att veta vad som kommer att hända när jag gör så här. Det syns också på barnet att förväntan inför vad som komma skall blir lustfyllt när de gör samma sak ofta. Känslan i kroppen över att till slut behärska en rörelse eller aktivitet måste vara rätt härlig!

I går, torsdag, var utställningen tillgänglig enbart för föräldrar med barn och det utnyttjades till max. Det hade varit över 100 barn, Kulturhuset svämmade över av barnvagnar, men det hade ändå fungerat bra. En jämn ström under dagen. De har ju också generösa öppet tider, 8.00 - 19.00. Många föräldrar undrade om inte utställningen kunde komma tillbaka och då för en längre tid. Jag har också fått mejl och telefonsamtal från nöjda föräldrar som undrar om inte Kan själv! kommer till någon annan del av Göteborg. Och jo, Lerum finns på turné planen till hösten.

Avslutar med några spår från torsdagen. Fniss! måste bli min kommentar till dem.

Får skriva mer imorgon

Har haft två dagar i Mölnlycke tillsammans med barn, förskolepersonal och föräldrar. Jag har haft möjlighet att göra en hel del anteckningar och fotograferat. Pratade med reporter från Härryda posten igår och idag var det en väldigt fin artikel inne. Nog det bästa som skrivits hittills! Han hade förstått precis vad utställningen går ut på.
Får skriva mer imorgon för nu måste jag hem och innan dess förbi Röda Korset och LETA EFTER HERRSKOR!!! jag fann inga bra på helgens loppis.

På plats i Mölnlycke Kulturhus

Blev jättebra-utställningen kom verkligen till sin rätt i deras "Lilla sal". Synd att den inte får stå mer än denna veckan. Det var flera, både barn och vuxna, som kikade in medan vi byggde och frågade när den skulle vara färdig.

Fortfarande strul med ljuset i det gula huset men nu har vi i alla fall kollat alla möjliga orsaker och det enda som är kvar är själva lamporna. Så det blir till att ringa ljusföretaget och fråga vad de tror kan ha hänt.

Här i Härryda kommer jag att ta emot förskolegrupper under tre dagar och det ska bli roligt. I Skene såg jag ju inte så många barn i utställningen. Härryda posten dyker också upp i morgon.

Jag ska försöka göra lite riktiga observationer under de här dagarna och fotografera lite försiktigt för dokumentation.

Packat och klart för Härryda

Så var det klart i Skene. Vi hämtade utställningen idag och på måndag bär det av till Härryda och Mölnlycke kulturhus. Bibliotekarie Ann-Britt berättade om alla nöjda förskolebarn och barn som varit där med sina föräldrar. Det har varit förskolegrupper som gått tre kilometer för att besöka Kan själv! - enkel väg!!!!

Fin artikel i den lokala tidningen Markbladet - "det är den som alla läser" sa Ann-Britt.

Har tvättat och spritat alla småsaker nu i eftermiddag, känns särskilt viktigt nu med influensapaniken. Det är fortfarande knas med ljuset i det gula huset men vi har löst förvaringen för transformatorerna och fördelardosorna på ett bra sätt.

Imorgon ska jag gå på skojakt på Lions loppis i Trollhättan - det har efterfrågats herrskor i Skene så det ska jag försöka ordna.

Ett mejl från läraren Mats låg och väntade i inlådan - han undrar om jag vill ingå som föreläsare i en uppdragsutbildning som Högskolan i Borås ska ge till hösten. Kul, spännande och smickrande!

Borås, Borås!

Jo då, Kan själv! ska få komma till Borås i januari nästa år. Läraren Mats hade tagit kontakt med Konstmuseet direkt och pedagogen där hörde av sig dagen efter. Så nu är utställningen inbokad där, jätteroligt.

Har varit och tittat på Strömstads museums lokaler. De vill så gärna ha Kan själv! där över sommaren och även om det är litet så tror jag att vi ska kunna få till det. De har en så bra tanke kring utställningen och hur de kan komplettera med annat så det kändes angeläget att försöka få till det. Det får bli lite som i Bollebygd, en mindre variant.

Entusiastiska studenter!

Har precis kommit tillbaka från Skene bibliotek och ett möte med ett gäng unga studenter från Högskolan i Borås. De läser förskollärarprogrammet och det var kul att få känna av deras reaktioner på utställningen. Och de var positiva - en av dem fick till och med lust att jobba med förskolemiljö i sitt kommande projektarbete. En kommentar som flera av dem hade var varför man inte har det så här ute på förskolorna - det är ju så enkelt som någon sa.

Läraren Mats ville gärna att Kan själv! skulle få komma till Borås så det hoppas jag att han försöker påverka.

Pratade med bibliotekarie Ann-Britt som berättade att förskolepersonalen har önskat att utställningen ska komma tillbaka till Skene nästa år igen - samma önskan som i Vänersborg.
I torsdags i förra veckan hade Öppna förskolan varit där med 17 barn och deras föräldrar - den äldste hade varit 12 månader. Så synd att jag missade det men Ann-Britt hade tagit kort så det fick jag med mig på skiva.

Lite av varje

Två helt olika lokaler var jag och såg på i går. Blir inga problem att sätta utställningen i Mölnlycke kulturhus - det är ett sexkantigt rum där hela utställningen kommer att stå väldigt fint. Lite klurigare i Lerum där deras Dergårdsgalleri är ett långsmalt rum med snedställda kortsidor och, visade det sig, bara elurtag längs den ena långsidan. Får fundera kring hur det ska lösas för jag vill inte ha husen längs med den väggen.

Bra artikel i gårdagens Borås Tidning från Skene bibliotek http://www.bt.se/nyheter/mark/barnens-egen-utstallning(1292475).gm

Fick besked från lärare Mats på Borås Högskola om att de kommer från lärarprogrammet den 4 maj för att titta på utställningen. Ska bli väldigt roligt att få visa och berätta om den för studenter.

Ut och reka

Idag ska jag åka till Lerum och titta på Dergårdsgalleriet och till Härryda kommun och se på lokalen i Mölnlyckes kulturhus. De ska båda ha Kan själv! och jag har inte haft någon utställning där tidigare så det känns viktigt att få kolla läget. Det räcker inte med att titta på en ritning, det är så mycket annat än bara lokalens yta som har betydelse för hur utställningen kan placeras.

Kom på en sak när jag var ute och promenerade i morse som sas i Skene på en av personalvisningarna där. Varför finns det inga herrskor med? - bra synpunkt och det är något jag försöker åtgärda så fort jag är på en loppis men det är inte lätt att hitta herrskor som är i storlek 36-37, vilket är den storlek som passar barnfötter och skostället bäst.

Det har kommit in en del knoppar och handtag efter mitt upprop på vår interna hemsida och det är jag glad för - en del är riktigt fina och speciella.

Lite svårt att hinna med!

Ja det går i ett rasande tempo ibland och då är det svårt att hinna med den lilla bloggen, men nu så.
Kan själv! reste iväg ner till Skene bibliotek förra onsdagen och togs emot med öppna famnar av bibliotekspersonalen där. De bjöd på fika och bar ut krukväxter och rev ner gardiner medan vi bar in från lastbilen.

Det är ett lite mindre rum men härligt ljust med en hel fönstervägg.

Lite klurigt var det att placera - jag bytte plats på madrass, gravkors

och kryptunnel tre gånger innan det blev bra. Det blå huset är kvar här hemma för byte av belysning men det var lagom med bara tre hus så det hade det nog blivit så ändå.

Personalvisningar på fredagen och i måndags för förskolepersonal i Marks kommun. Jag känner mig mycket säkrare nu när jag berättar om utställningen. Det är skönt att ha alla besök av barn och personal och deras positiva omdömen i ryggen.

I går var jag och pratade om utställningen för deltagare i kursen "Estetiska lärprocesser för toddlare" här i Vänersborg. Det är en fortbildning för förskolepersonal som jobbar med de allra minsta barnen. Nästan alla hade varit i utställningen med sina barngrupper och det var roligt att få deras synpunkter. Här kommer några:

- det förekom inga konflikter mellan barnen, alla hade något att göra/sysselsätta sig med
- det var roligt att se hur de tog in hela rummet i sin upplevelse, ventilationsskydden och
brandtrappan (barn sätter inga gränser för vad som är utställning eller inte, de gör en total

upplevelse av hela rummet)
- många nämnde det sociala samspelet, hur barnen tillsammans upptäckte och utforskade
- att barnen redan vid fruktstunden verkade bestämma sig för vad de skulle göra när de ätit

färdigt
- inspirerande
- barnen var så glada
- avslappnat och roligt att få sitta och bara observera barnen, man såg nya saker/sidor hos

barnen
- en så´n här miljö skulle alltid finnas tillgänglig i kommunen

Slut i Vänersborg

Idag har vi rivit ner utställningen och packat in den i lastbilen för transport till Skene bibliotek imorgon. Det var en del skador som åtgärdas just precis nu i verkstan. Det är mattorna som sticker ut ur husen som får ta en del stryk. Det är en del barn som upptäcker att de inte sitter fast i golvet utan går att lyfta litegrann. De sitter ju på gångjärn för att vi ska kunna vika in dem under transporterna men det gör också att barnen kan vicka på dem och ibland är det hårda tag som gäller och så hade det varit nu för det gröna huset.

Till Skene är det bara tre hus med eftersom deras lokal inte är så stor. Passar bra för då får vi bytt ut belysningen i det blåa huset. Vi ersätter ju spottarna med ledljuslister som ger ett mjukt fin ljus utan att avge någon värme alls.

På inköpsresa

Har varit ute på en liten inköpsresa för Kan själv! Den stora möbelaffären fick ett mycket snabbt besök för att köpa en ny överraskningsbyrå och under tiden blandades det färg i Älvängen - och det var lite klurigt visade det sig när jag kom för att hämta. Färgnumren som jag hade med mig stämde inte riktigt och vi hade dessutom gjort en del ändringar men det löste sig till slut och jag fick inte bara med mig färg utan också ett häft med alla mina "recept" i fin och tydlig ordning. Det kommer att underlätta, inte minst för färghandlarn, när vi behöver komplettera nästa gång.

På vägen hem några besök i loppisar - på Röda Korset och Lyckans second hand hittade jag en del till både byrån och ljudlådan i det gröna huset. Det här är väl det som är lite bekymret med Kan själv! att hitta bra saker. Det är så många begränsningar - det ska ha ett kulturhistoriskt värde, det får inte vara så litet så att det går ner i sväljröret men inte för stort så att det inte får plats i lådorna och det får inte vara för ömtåligt så det går sönder i små bitar.

Gjorde en efterlysning på vårt intranät efter knoppar och handtag i förra veckan och det har börjat komma in lite.

Tillbaka till Kan själv!världen!

Nu är jag tillbaka i Kan själv!världen igen. Har varit ute med min andra utställning, 50-talsliv, och så har jag varit på kurs i Örebro. Kursen handlade om Barnkonventionen och hur man bäst sprider kunskap om den och gavs i Barnrättsakademins regi. Gå gärna in på akademins hemsida och läs om deras verksamhet och leta upp Barnkonventionen på nätet (UNICEF eller Rädda Barnen). Det är viktig läsning!

Har varit på Vänersborgs museum idag och tittat till utställningen. Det var lite att laga och en del föremål i överraskningsbyrån fick ersättas med nya. Trots det vackra vårvädret så var det en del barn där.

Strömstads museum har hört av sig och vill kanske ha Kan själv! som en av sina sommarutställningar. Pratade med pedagogJohanna på Bohusläns

musuem om hur det skulle kunna fungera med tanke på att vi har

semester och att utställningen behöver "omvårdnad" under utställningsperioden.

Hittade också en ny "godisaffär" här i Vänersborg - fullt med saker som passar i Kan själv! Vi måste ju lägga upp ett reservdelslager.

Vad kul det är när det går bra!

Vilket gensvar det har blivit här i Vänersborg. I stort sett alla förskolor har gjort det möjligt för en del av deras barn att komma och uppleva utställningen. Och alla föräldrar som följer sina barn till museet - idag var jag där och lämnade fler handledningar och då stod det ett gäng med pappor och mammor och deras barn och väntade på att museet skulle öppna.
Fick en påringning i torsdags i förra veckan av en mamma som varit där med sitt barn som ville att jag skulle göra något för att förhindra att barnen har skor på sig i utställningen och någon form av stopp innan trappan så finns precis utanför. Det fick bli en uppmaning om att hålla dörren stängd och lämna skorna utanför - ett litet problem som sagt, det här att lokalerna som utställningen kommer till ser så olika ut - både invändigt och utvändigt.
Var på Textilmuseet i Borås och träffade pedagogen Karin där. Var lite nyfiken på hennes verksamhet tillsammans med en förskola i Borås som har en textilprofil - träffade också lärarstudenter från Högskolan i Borås och vi fick chans att berätta för dem om Kan själv! de berättade i sin tur om den för en av sina lärare och sina studiekamrater och det resulterade i att de ska komma till Skene Bibliotek i maj och titta på utställningen där. Ska bli kul att träffa dem där och visa Kan själv!. Nästa vecka ägnar jag mig åt min andra utställning som handlar om 50-talet så då blir det kanske inte så mycket bloggande kring Kan själv!

Härliga barn och fantastisk personal!

Fick möjlighet att sitta med vid två olika besök idag. Det var grupper från Nattugglans, Tenggrenstorps, Näckrosvägens och Kastanjevägens förskolor som kom. Roligt att se att det fungerade så bra med barn som inte går tillsammans till vardags. Lite avvaktande i början nmen sedan uppfattade jag det som att barnen lekte ganska fritt med varandra. Alla grupperna hade frukt med sig och började med en liten samlingsstund inne i utställningsrummet. Det blir en stund för barnen att vänja sig vid den nya miljön och titta sig omkring. Flera av barnen kommenterar vad de ser och en del berättar vart de ska gå när de ätit färdigt.

Ett bevis på hur nyttigt det kan vara att byta miljö ibland är att det i varje grupp varit något barn som agerat lite annorlunda mot vad det brukar i förskolan. Den nya miljön ger barnen en chans att visa andra sidor helt enkelt.

En fråga som kom från en av personalen idag var om det är skillnad mellan olika barngrupper, upptäcker de olika saker i utställningen. Svaret är helt klart ja på den frågan. Idag till exempel var det barn som kom på att det går att skicka ut saker genom de små fönstergluggarna på husens kortändor - det har jag inte sett några göra tidigare. Det resulterade bland annat i en rejäl hög av påsar från gula huset.

Och vilken personal! som reser ut med barnen och låter dem uppleva den här utställningen.

Personalvisning och första barngruppen.

Personalvisningen blev mer än välbesökt - 55 anmälda och 97 kom! Jätteroligt! och lite nervöst. så mycket barnkompetens det fanns i det samlingsrummet. De fick titta på utställningen i två omgångar och det verkade som om de flesta blev sugna på att komma dit med sina barn.

En del av dem kommer jag att träffa igen när jag kommer till den kurs de läser, ”Hur lär små barn – om estetiska lärprocesser för toddlare”. Ska bli kul - då har de varit i utställningen med sina barn och jag hoppas på bra och intressanta diskussioner med dem.

Den första gruppen med besökande barn kom från Gasverksgatans förskola. Det var 25! barn från olika avdelningar. Hur gick det kan man undra - jodå, riktigt bra faktiskt, men det blev lite trångt ibland och de minsta barnen fick lite svårt att röra sig precis som de ville. Det märktes att de fick stanna upp i sin rörelse ibland för att det helt enkelt var för mycket barn runt omkring, för många att titta på och hålla koll på. Ändå hittade de ro att göra sina upplevelser. Ett av de minsta barnen stod länge inne i det gula huset och kände på keramikansiktena där. Ett annat kämpade sig krypande upp för det sluttande planet och åkte ner på magen flera gånger i sträck. Ett barn satte in alla lådorna i byrån, såg till att alla satt åt rätt håll med knopparna ut. Ett barn rullade en garnspole på golvet, först med handen och sedan med foten. Efter varje gång följdes spolen med blicken ända tills den slutade rulla - en stunds fundering och så hämtades den igen och rullades iväg på nytt.

Fundering efter dagen - är treåringarna för stora? ska vi sänka åldersgränsen ner till två år för att ge de minsta en chans till en ännu bättre upplevelse? De större barnen använder och upplever utställningen på ett annat sätt än de små, det är helt klart så. Samtidigt så kan de ju också vara lite draghjälp, ge impulser till de mindre barnen.

Möte med pressen!

Då var en liten pressvisning avklarad.
Visade och berättade om Kan själv! för reporter och fotograf från den lokala tidningen TTELA. Det är alltid spännande att se hur reaktionen blir när de får se utställningen. Det är ju inte självklart att de förstår poängen med den. Men det verkade inte vara något problem med det den här gången. De tog sig tid och lyssnade och frågade och tittade runt och det fotograferades en hel del. Jag tror att de blev lite besvikna först när det inte fanns några barn på besök, men efter att jag berättat om tankarna med utställningen och hur vi vuxna faktiskt ofta stör de små barn så gick nog det över. Jag uppmanade dem att ringa direkt till någon av de förskolor som har bokat besök och fråga först om det är okej att de kommer och de förstod att det var viktigt att de i så fall tog god tid på sig och var med på hela besöket. Det är inte alla reportrar som förstår att deras närvaro kan göra barnens besök mindre lyckat.

Kan själv! på plats i Vänersborg

Ny kommun, ny lokal och så småningom nya barn som ska få uppleva utställningen.


Vi brukar planera hur utställningen ska placeras i förväg men det blir alltid en del justeringar efter att allt är inburet och vi börjar lägga ut golven till husen. Då ser man saker som man inte tänkt på innan. Här var det en brandtrappa som leder ut genom ett fönster som gjorde att vi fick tänka om. Den fick bestämma placeringen eftersom det kändes viktigt att den är synlig så inga barn klättrar upp på den i smyg.

Det är en del extra pyssel med den här utställningen. Dels är det många delar - det är fyra hus som innehåller olika aktiviteter och föremål, en "scen" med lutande plan på varje sida, ett skötbord med flagga, en kryptunnel, pallar och kuddar och så är det madrassen!!! som är ett kapitel för sig. Den är underbar att ha med, en skön plats att vila på för barnen eller att springa och slänga sig på. Innehållet är råg och det låter när man ligger på madrassen och rör sig och det formar sig efter kroppen och det är TUNGT! vilket gör att det måste tömmas ur, bäras i sopsäckar och fyllas i varje gång utställningen byter plats. Men vi gör det så gärna för den är så härlig för barnen.

Pratade med museichef Peter under dagen, efter att han hade varit med och burit in allt, och det är 55 av kommunens förskolepersonal som anmält sig till den visning av utställningen som jag gör på måndagkväll. Kul att så många är intresserade, får fundera lite över hur jag lägger upp det för det kan bli lite trångt. Förskolegrupperna som har fått erbjudande om besök i utställningen har också börjat anmäla sig. Kommunen ställer upp med bussning för de som ligger utanför centrum - generöst!
Imorgon öppnar Kan själv! och jag hoppas det blir en del barn och föräldrar som hittar dit.

Kan själv! lämnar Bollebygds bibliotek

Då var det dags för Kan själv! att packas ihop och flyttas från Bollebygds bibliotek där den visats i deras lilla galleri Odinslund. Utställningen har stått där sedan den 10 februari i en mindre version eftersom utställningslokalen är så liten. "Liten men naggande god" kan man nog säga för den har varit väldigt välbesökt. Förskolegrupper, dagbarnvårdare och deras barn och föräldrar med barn har varit flitiga besökare. Nästan 400 barn och ungefär lika många vuxna har varit och besökt utställningen.

När vi höll på att packa så kom det en pojk med sin mamma och han blev inte särskilt glad när han fick se vad vi gjorde. Hans mamma berättade att de varit där flera gånger och att det varit så skönt att som förälder kunna vara i utställningen med sitt barn och "bara vara".



Det var några saker som hade gått sönder och så hittade vi så klart saker på de mest oväntade ställen - de här spåren av barnens lek är alltid lika roliga att upptäcka.

Imorgon sätter vi upp Kan själv! på Vänersborgs museum. Inte så långt att resa men en lång trappa att bära upp allt för! Extra bärhjälp har museichef Peter lovat att ställa upp som så det ska nog gå bra.

Kan själv! en ny utställningsblogg

Kan själv! är en blogg som berättar om utställningen med samma namn. Alla som hittar hit är välkomna att följa den turné som Kan själv! nu är ute på. Utställningen ingår i en verksamhet som finns i Västarvet, Västra Götalandsregionens natur och kulturarvsförvaltning, och som kallas för "Utställningen kommer". Det är mindre utställningar som turnerar i regionen och visas på bibliotek, konsthallar och kommunala museer.
Det som gör att Kan själv! förtjänar en alldeles egen blogg är dess besökare. I varje kommun som den kommer till får 0-3 åringar möjligheten att kanske för första gången gå på en utställning som är gjord för att passa deras speciella sätt att utforska och upptäcka.
Tanken med bloggen är att visa på att också de allra minsta barnen har ett behov av och uppskattar att få gå på utställning.