Jag har glömt bort Korczak!

I fredags var jag på en föreläsning med Lars H. Gustavsson på Backa Teater i Göteborg. Han talade om Barnkonventionen med anledning av att det var 20 år sedan som FN antog den som en av sina konventioner. Han pratade en hel del om bakgrunden - han var ju själv med och arbetade fram den under 1970-talet, som Rädda Barnens representant - och jag insåg att jag har glömt bort att lyfta fram de gamla barnrättskämparna när jag pratar om Kan själv!. Janusz Korczac som lyfte fram de allra minsta barnens rätt att också få höras och synas, Ellen Key som ansåg att vuxna skulle hålla sig i bakgrunden och "bara" agera stödjande i barns lärande, A.S Neil och Mirjam Israel som båda litade på barnets egen förmåga att söka kunskap.
Lars H. Gustavsson menade att vi idag är i en tid när barnets rättigheter inte är så självklara längre och det känns ju lite pessimistiskt men är på ett sätt tyvärr sant - även i den här intresserade och barnengagerade publiken kom det funderingar kring att "det pratas bara om barns rättigheter, har de inga skyldigheter?".
Jag tror mycket handlar om att vi måste börja använda Barnkonventionen som ett verktyg, praktiskt, för att förstå hur den är tänkt att fungera och inse att också vi vuxna är vinnare om den används på rätt sätt.
Det var en väldigt bra föreläsning av en människa med så lång erfarenhet av barn och deras rättigheter, väl värd att lyssna på.