Jag har glömt bort Korczak!

I fredags var jag på en föreläsning med Lars H. Gustavsson på Backa Teater i Göteborg. Han talade om Barnkonventionen med anledning av att det var 20 år sedan som FN antog den som en av sina konventioner. Han pratade en hel del om bakgrunden - han var ju själv med och arbetade fram den under 1970-talet, som Rädda Barnens representant - och jag insåg att jag har glömt bort att lyfta fram de gamla barnrättskämparna när jag pratar om Kan själv!. Janusz Korczac som lyfte fram de allra minsta barnens rätt att också få höras och synas, Ellen Key som ansåg att vuxna skulle hålla sig i bakgrunden och "bara" agera stödjande i barns lärande, A.S Neil och Mirjam Israel som båda litade på barnets egen förmåga att söka kunskap.
Lars H. Gustavsson menade att vi idag är i en tid när barnets rättigheter inte är så självklara längre och det känns ju lite pessimistiskt men är på ett sätt tyvärr sant - även i den här intresserade och barnengagerade publiken kom det funderingar kring att "det pratas bara om barns rättigheter, har de inga skyldigheter?".
Jag tror mycket handlar om att vi måste börja använda Barnkonventionen som ett verktyg, praktiskt, för att förstå hur den är tänkt att fungera och inse att också vi vuxna är vinnare om den används på rätt sätt.
Det var en väldigt bra föreläsning av en människa med så lång erfarenhet av barn och deras rättigheter, väl värd att lyssna på.

Lite rapporter från Skara

Pratade med pedagogUlrika för ett par dagar sedan om hur det går för Kan själv! i Skara. Och det verkar gå riktigt bra - besökare kommer ända från Skövde, Hjo, Lidköping och så Skara förstås. Det är förskolor på förmiddagen och barn med föräldrar på eftermiddagarna. Roligt att höra är att dagmammorna är flitiga besökare - de slår sig samman och går ett par stycken och hjälps åt med barnen. Det är det som är så härligt med de vuxna som jobbar med de minsta barnen, de hittar alltid lösningar och ser oftare möjligheterna istället för problemen.
Kul är också att höra att en del barn stannar länge på onsdagarna då museet har kvällsöppet. Då görs de färdiga för sängen och undersöker utställningen i pyjamas det sista innan de går hem. Många upptäcker också museet, andra utställningar , caféet och deras verkstad. Hoppas att en del fortsätter att komma dit även efter att Kan själv! har försvunnit därifrån.

Föreläsningar i Hjällbo och Kungsbacka och besök på Kulturhuset Fyren

I veckan har Kan själv! och jag deltagit i kursen "Reggio Emilia-ett förhållningssätt i arbete med barn och ungdomar" som Borås Högskola ger för förskolepersonal i Hjällbo och Kungsbacka. Kändes lite högtidligt att få vara med i ett sådan´t sammanhang. Intressanta diskussioner om barnsyn och förändringsarbete och att bli ifrågasatt när man "bara" ÄR med barnen.
En rolig berättelse från en förskola efter att jag berättat om vårt lutande plan - "vi har en handikappramp utanför vår entré och där är våra små barn nästan hela tiden när de är ute". Kloka barn - en handikappramp har ju precis lagom lutning, bredden och är inte särskilt hal.

I Kulturhuset Fyrens konsthall i Kungsbacka kommer Kan själv! att stå väldigt fint. Ett bananformat rum med mycket fönster från golv till tak och ett härligt trägolv. Fick idéer om att göra något utanför som talar om att Kan själv! finns där. Vimpeln i större storlek kanske - vi får se.

Intensivt på Västergötlands museum

Då var Kan själv! på plats i Skara på Västergötlands museum och vi har haft några intensiva dagar som kan sammanfattas så här:

Omhändertagande från museets snickeri

Inbokade barngrupper redan första dagen

Personalvisningar

TV och tidningsintervjuer

Nyfikna barn och nöjda föräldrar

Engagerade museipedagoger

Kan själv! är lite som en stadig fiskebåt som puttrar på, envis och säker på färden, eller som en trygg arbetshäst, jag vet vad jag kan förvänta mig av den.

Alltid lika kul att se personalens reaktioner på visningarna när de får gå ut i utställningen:

åhh, skratt, alla kryper in överallt, fotoblixtar som viner och diskussioner om vad vaktmästarna ska få i uppdrag att göra hemma på förskolorna.