Hem från Borås

Nu står Kan själv! i lastbilen och väntar på att få resa vidare till Mellerud på måndag. Vi hämtade den på Borås konstmuseum idag - enligt teknikerJoakim den mest besökta barnutställningende haft där under hans 27 år! Jo, man tackar! och här kommer några av alla meddelanden som fanns i Gästboken:

Hampus o Melvin, 15 mån, utforskade och trivdes väldigt bra!

Linnea 8 mån, kunde också själv!

Kalle, 8 mån, trivdes som fisken:)
Jättekul grej i all sin enkelhet.

Mysigt! Spring, spring! Roligt! Kul! Klättra! Hoppa! Undersöka! Sitta! Flytta stolen! Kasta bollen!
Dennis, Dion, Andesha
Smultron, Lilla Götagården

Vältänkt. Det är verkligen dags och tänka att ALLA barn är kompetenta och kan själva.
Tack för en inspirerande utställning

Och tack ska ni ha som låter era barn få uppleva Kan själv!

Möten i Borås

Jag har varit och mött förskolepersonal under två dagar i Borås - alltid lika stimulerande och roligt att få prata med dem som jobbar"på golvet" som någon uttryckte det. Det blev diskussioner och reflektioner framför allt kring mängden lekmaterial som finns framme i förskolemiljöer. Att det faktiskt kan bli för mycket valmöjligheter för de små. Och så det där om att vi som vuxna allt för ofta stoppar upp barnens lek genom våra regler och förbud - exv. att vissa saker får bara lekas med i vissa rum eller att saker som hör ihop inte får användas med annat.
Jag blir glad när förskolepersonal med stor erfarenhet ändå är så öppna och ödmjuka inför de tankar och funderingar jag kommer med - en vanlig kommentar är "du har så rätt" och "varför är det så svårt att förändra". Och varför är det så svårt, det pratade vi en hel del om i Borås - är det för att det är svårt att förklara för föräldrar och kollegor varför, är det för att det hela tiden är så mycket annat som måste göras så tiden inte räcker till, finns det kanske en rädsla att lämna det gamla och invanda....... Jag är ändå säker på att de flesta går hem och funderar över sitt förhållningssätt gentemot barnen, ser på barnens kunskaper om hur de vill ha det på ett nytt sätt efter att de fått se utställningen - och efter att de varit där med sina barn.

Kan själv! på plats i Borås

Igår åkte vi genom ett vintrigt Västergötland till Borås och konstmuseet. Kan själv! står nu på plats i deras galleri som ligger på nedre plan av museet. Utställningen får klarar sig på egen hand med hjälp av pedagogMedeia i ett par veckor innan jag kommer dit för att ha personal och föräldrainformation. Det blir den 26 och 27 januari och då ska jag också passa på att vara med i ett par barngrupper - börjar bli sugen på det nu eftersom det var ett tag sedan.

Slut på jullovet

Ja, nu är det slut på Kan själv!´s julledighet. På måndag är det dags igen och det är Borås konstmuseums galleri som väntar.

Utvärdering från Skara

Det kom en utvärdering från Västergötlands museum på posten i förra veckan. Pedagogulrika hade sammanställt synpunkter från besökare och personal och att det varit positvt att ha utställningen där verkar alla vara överens om. Några saker som personalen tyckte att man skulle tänka särskilt på inför en eventuell ny utställning för de minsta var att det är viktigt att tänka på var utställningen placeras i museet och att man är medveten om det merarbete en sådan utställningen kan ge.
Jag har också tömt gästboken på alla kommentarer och här kommer prov på hur de såg ut:

Vi var här (mamma, Rasmus 4,5 år och Alva 1,5 år) och tyckte det var roligt att upptäcka alla små och stora saker. Lagom stort och lugnt att hinna prova och känna på alla smågrejer, spela och prova kläder.
Vi ser gärna att det blir mer sån´t här!!

Jag har haft jättekul här idag med mamma o pappa! Bäst var klockorna som lät så fint, spegeln o alla lådorna. Men allt var kul o lagom svårt för mig. Jag kommer nog tillbaka!
Agnes 15 månader

Astrid 6 mån hade jättekul här. Roligast var lådorna hon kunde dra ut.

Hampus och mormor var här. Toppenskoj tyckte vi!

Hampus och mormor är här igen. Hampus provar allt!

Tack och hej, leverpastej
Det var jättekul!
Ruben 2,5 år

Många låter barnens röster höras i gästboken och det gillar jag!

Jag har glömt bort Korczak!

I fredags var jag på en föreläsning med Lars H. Gustavsson på Backa Teater i Göteborg. Han talade om Barnkonventionen med anledning av att det var 20 år sedan som FN antog den som en av sina konventioner. Han pratade en hel del om bakgrunden - han var ju själv med och arbetade fram den under 1970-talet, som Rädda Barnens representant - och jag insåg att jag har glömt bort att lyfta fram de gamla barnrättskämparna när jag pratar om Kan själv!. Janusz Korczac som lyfte fram de allra minsta barnens rätt att också få höras och synas, Ellen Key som ansåg att vuxna skulle hålla sig i bakgrunden och "bara" agera stödjande i barns lärande, A.S Neil och Mirjam Israel som båda litade på barnets egen förmåga att söka kunskap.
Lars H. Gustavsson menade att vi idag är i en tid när barnets rättigheter inte är så självklara längre och det känns ju lite pessimistiskt men är på ett sätt tyvärr sant - även i den här intresserade och barnengagerade publiken kom det funderingar kring att "det pratas bara om barns rättigheter, har de inga skyldigheter?".
Jag tror mycket handlar om att vi måste börja använda Barnkonventionen som ett verktyg, praktiskt, för att förstå hur den är tänkt att fungera och inse att också vi vuxna är vinnare om den används på rätt sätt.
Det var en väldigt bra föreläsning av en människa med så lång erfarenhet av barn och deras rättigheter, väl värd att lyssna på.

Lite rapporter från Skara

Pratade med pedagogUlrika för ett par dagar sedan om hur det går för Kan själv! i Skara. Och det verkar gå riktigt bra - besökare kommer ända från Skövde, Hjo, Lidköping och så Skara förstås. Det är förskolor på förmiddagen och barn med föräldrar på eftermiddagarna. Roligt att höra är att dagmammorna är flitiga besökare - de slår sig samman och går ett par stycken och hjälps åt med barnen. Det är det som är så härligt med de vuxna som jobbar med de minsta barnen, de hittar alltid lösningar och ser oftare möjligheterna istället för problemen.
Kul är också att höra att en del barn stannar länge på onsdagarna då museet har kvällsöppet. Då görs de färdiga för sängen och undersöker utställningen i pyjamas det sista innan de går hem. Många upptäcker också museet, andra utställningar , caféet och deras verkstad. Hoppas att en del fortsätter att komma dit även efter att Kan själv! har försvunnit därifrån.